Om mig
När jag målar är jag närvarande. Jag målar för att se saker som jag inte skulle lägga märke till annars. Det gör mig lugn och jag hittar hem till mitt varför.
Min stora inspirationskälla är naturen. Det lugn och den känsla av att vara en del av allt omkring mig är något jag försöker fånga i min konst. Naturens färger och mönster, de små sakerna som vågornas rörelser, isflaken, stenarnas lavar, trädens skuggspel. Men också de stora vyerna – landskapet. Allt på ett abstrakt eller semi-abstrakt sätt. Jag vill fånga essensen av det jag ser och upplever. Balansen mellan stillhet och rörelse har alltid fascinerat mig. Stillhet är sällan helt stilla. En annan inspirationskälla är hantverk, framförallt japanskt. Glaseringen på en rakubränd mugg, sashiko-brodyr, shibori-tyg och chigiri-e: japansk collageteknik.
Genom åren har jag försökt hitta min röst. Den är under ständig utveckling. Jag älskar att experimentera med olika tekniker, där tekniken ger mig ett resultat jag själv inte skulle uppnå. En form av kontrollerad slump. Akvarellen ger mig den friheten och jag använder ofta mycket vatten för att få färgen att flöda. Jag använder salt för att få fram texturer och trycker med akvarell för att skapa unika mönster. Jag gör akvarellcollage med tunna japanska mullbärspapper, kozo, där lager på lager ger bilden ett djup. Andra tekniker jag jobbar med är prickar och sashiko-brodyr, som förmedlar rörelse. Jag kombinerar ibland mina akvareller med torrpastell, vilket ger en helt annan kontroll. Sedan 20-årsåldern har jag varit intresserad av asiatisk filosofi och estetik, särskilt taosim och buddhism. Taiji, som är en form av stillhet i rörelse, var något jag höll på med i många år. Det präglar mitt konstnärliga uttryck.
Jag målar främst i blått. Den blå färgen kan vara rofylld och lugnande, men den kan också vara intensiv och energigivande.
Intresset för bildskapande har alltid funnits där, men att bli konstnär var inte något som fanns i tankarna. Däremot ville jag ha en akademisk utbildning. Den mest kreativa akademiska utbildningen jag hittade var den till arkitekt. Där var en hel del konstundervisning, och akvarell var det jag tyckte bäst om. Jag har även utbildat mig i grafisk design. I många år höll jag på med digitalt bildskapande, men runt 2017 kände jag att jag ville bort från datorn. Jag ville återvända till kontakten mellan handen och papperet, en mer sinnlig upplevelse. Sedan dess har jag målat. Idag tar konsten allt större plats i mitt liv och jag har regelbundet utställningar där jag delar med mig av mitt måleri.
/Tina Anundi
